19 juni 2017
En betraktelse av ett halvt liv i Kinnevik. Att lämna Stenbeckssfären efter närmare 20 år
En skilsmässa eller att flytta hemifrån… Glädje, sorg, vemod, ny energi och en känsla att inget är omöjligt.
Frederik Rudbäck, Peder Ramel, Anders Nilsson, Michael Porseryd, Mats Blomberg, Petra Colleen och Len Hynds – är de personer som jag varit direktrapporterande till sedan den 27 maj 1998 när jag, just 20 fyllda, gick in genom dörrarna till Kungsgatan 18 på MTG:s nya förvärv Finanstidningen för att börja en resa som nu, 19 år och halva mitt liv senare närmar sig sin slutdestination. Många minnen är vaga andra emotionella – att sammanfatta tiden är inte lätt. Händelser och personer kan både öka och minska i betydelse genom åren. Vissa saker tonas ner, andra får oproportionerlig storlek.
Vi pratar om en annan, analog tid. MTG hade en minimigräns på 30 års för anställningar, min anställning var tvungen att godkännas av HC Ejemyr och undertecknas av Johan Lindgren. E-posten var i Lotus Notes, Finanstidningen hade två bärbara lånedatorer och efter ett år fick jag en Nokia 9000 communicator så jag kunde ha e-post och fax i mobilen. Det var pre-bredband, vi delade en 2mb/s kopparförbindelse till kontoret och jag var high-tech och fick ett ISDN-duo hemma i min lilla 1: a för att kunna jobba även på nätter och helger.
Finanstidningen hade på allvar börjat utveckla sin websida och MTG höll på att starta Staden Staden och Everyday.com. Allt var möjligt och framtiden låg framför oss och det finaste man kunde få var en medlemsvimpel från Gamla Stans Yacht Sällskap att få sätta på båten utdelad av Bert Willborg eller att få en inbjudan till gruppens millenium firande. Det var en tid som jag inte tror återkommer och där jag tyvärr tror att vi var några år före vår tid – hade vi haft uthållighet, eller inte varit så snabbfotade hade mediekartan idag sett annorlunda ut.
Jag har fått möjlighet att göra en unik utvecklingsresa. Jag började på IT avdelningen på Finanstidningens redaktion och har gått genom flera bolag och positioner, varit utlånad till Tele2 och CDON/Qliro för att nu sluta upp där jag är idag.
MTG var när jag började ett sant entreprenörsbolag. Jan kommunicerade att det gällde att ta inkomsterna tidigt så vi skulle slippa skjuta på utgifterna – dock var det som många av er redan känner till ofta även skralt i kassan – åtskilliga är samtalen jag har ringt till leverantörer och försökt förklara varför 30 dagar fakturorna inte blev betalda fören på 90-100 dagar, förklara för personalen varför vi inte fick teckna nya tele2 abonnemang eller få försvara mot vår Cost saving general Matte Blomberg att en diskettstation och cd-rom på 20 användare kunde vara bra då vi förväntades ta emot material från externa.
Åren 2000-2003 var intensiva. Finanstidningen, Finansvision, vi startade nya magasin, köpte radiokanaler och inte minst arbetet när vi i hemlighet satte upp en kvällstidningsredaktion i en skum källarlokal för att kunna överraska marknaden med att lansera gratiskvällstidningen Everyday.
MTG har varit väldigt generösa mot mig i nya utmaningar, delaktighet i projekt och i vilka kurser och konferenser jag har fått delta i och jag kan med stolthet säga att hade inte ni som varit mina chefer genom åren trott på mig hade jag inte kunnat utvecklas till att idag, visserligen med egen uppfattning, vara en av Sveriges främsta inom Corporate Security,
19 år i MTG har varit en resa i där jag ständigt varit i rörelse. Min SAS statistik säger närmare 300 flighter, 14 varv runt jorden och 800 timmar i luften och låt säga att det står för 50% av mitt resande, BA har servat det mesta till UK och Lufthansa med Afrika, Sydamerika och Östeuropa – timmarna på flygplatser och i flygplan, likväl som hotellnätterna har varit många. Äventyr i Östeuropa, Afrika, Syd- och Nordamerika. Vi har förberett OS sändningar från Sochi och Rio, rest runt i Afrika och scoutat möjligheter och kört e-sport galor i USA.
Anekdoterna är många och de flesta är säkerligen antagligen ointressanta för de som inte var med och de allra bästa och roligaste fortfarande täckta av sekretessavtal men några saker som etsat sig fast i mitt minne är förutom den natt när jag väcktes av ett telefonsamtal om att vår huvudägare och styrelseordförande gått bort och den jobbiga tid som följde. Tråkiga dagar var även de när vi hastigt och plötsligt lade ner Finanstidningen.
Jag kommer ihåg mitt första möte med Matte Blomberg och att vi redan då svor och skällde på varandra vilket vi ofta, men med glimten i ögat skulle göra under de närmare 12 år vi kom att dela rum eller skrivbord efter kontorslandskapet införande.
Dom finansiellt hårda åren lärde mig mycket. Framförallt lärde det mig vikten av att använda bolagets pengar rätt, if you didn’t need it yesterday you don’t need it today och dont fix it if it ain’t broken blev mina standardfraser – man fick lära sig att säga nej och att ta skit. Vi skulle hålla kostnaderna nere, vi gjorde det mesta själva – i kostym på dagarna och i jeans och t-shirt på nätterna då vi monterade skrivbord själva och optimerade möbleringarna för att få in ytterligare arbetsplatser på kontoret. Man förväntades vara både direktör och vaktmästare samtidigt beroende på vem man träffade – ena sekunden blev man indragen i någon större förhandling man inte viste nått om men motparten var fler med instruktionen ”säg inget, sitt och se arg ut och skaka på huvudet” minuterna senare stod man med några av er som idag är direktörer på några av Sveriges största bolag och monterade IKEA skrivbord. Jag har fått bygga postorder lager i Borås, mecka med spelbolag på Malta, bygga serverhallar i Baltikum och hantera krig i Ukraina. Ingen dag har varit den andra lik och lärdomarna och erfarenheterna är många.
MTG, Kinneviks gruppen och Stenbeckssfären har skapat vänner för livet och format mig. Under många år var det dygnet runt. Även när vi semestrade i veckor på båtar i skärgården var det nästan bara grupp anställda med – jobb och fritid har alltid flutit ihop. Runt 2000–2005 minns jag att festerna var som flest, mediebolag, mediebyråer, reklambyråer, kunder, leverantörer, konkurrenter, alltid var det något på gång. Kvällarna på gruppens stam hak Greenhouse och Gamla Stans bryggeri blev många och trevliga.
Mitt första möte med Peppe Engberg, 2001, i ett anonymt hotellrum i klarakvarteren dit jag begav mig efter att ha fått ett samtal från Skeppsbron 18 kl 01.00 på natten – jag skulle infinna mig där kl 03.00 – ”order från Luxemburg” att det var bråttom… Tidningen Finansvision skulle sättas upp på rekordtid. Med projektet gick det sådär, men Peppe förblev en vän och dessutom den som tillsammans med Björn Rosengren fick Noppe att anta mig som medlem 2004, vilket även det gett mig ett stort nätverk, vänner och glädje att ta med mig.
Alla TV8 produktioner och när vi skulle bygga en aktualitetskanal var en intressant tid – att skapa ett privat public service alternativ inom television var nydanande inom svensk media och en viktig signal till det allmänna i den tiden. Vi byggde bla studio och infrastruktur för sändningar av FinansNytt på bara några veckor; det och när vi skulle ge ut internationellt efterlyste Posners bok är andra händelser som skapat erfarenhet och som jag bär med mig.
Mitt första möte med Johanne Hildebrand var på Metros 10 års jubileum – salige HC Ejemyr hade placerat oss bredvid varandra för att han trodde vi båda skulle tycka underhållningen var tråkig och kunde söka sällskap med snapsarna i baren… om det defakto var så eller om det var slumpen kommer vi inte få reda på men även vi förblev vänner.
Kvällarna och ibland nätterna på Pontus in the Green house blev legendariska – något motsvarande finns inte längre – men jag kan konstatera att när man som 23 åring fick komma in och flera kvällar i veckan sitta med gruppdirektörer och prata om framtiden så ger det mer än vad de flesta management utbildningar ger. Första gången jag ville läsa en MBA fick jag till svar av en namnkunnig direktör ”skit i det – gå in och säg upp din personalgrupp och sen säger du att du ångrat dig – löser du upp det har du lärt dig mer än vad du skulle göra på de två första terminerna”.
En annan kul historia är när en direktör i gruppen, idag direktör i ett ännu större bolag beordrar mig att släppa allt jag har för händerna och inställa mig. Jag tror jag ska få sparken men blir erbjuden en ny spännande position. Jag tackar ja, det ska offentliggöras efter helgen och vi ska prata villkor i anslutning till det… dagen där på går det ut ett pressmeddelande att aktuella dotterbolaget inte längre finns… frågan diskuteras inte mer…
Andra historier att lägga på minnet är seglingsäventyren med Victory Challenge, när vi skulle köpa Djurgården Fotboll eller när jag sätter vattnet i vrångstrupen då jag ser en av våra egna producerade filmer och inser att jag blivit en rollfigur i den.
Bolag som Sonet, Engine, Nordic Artist, Playahead har passerat förbi och gett mig erfarenheter. Jag har fått vara med och bygga upp delar i det som senare blev de egna börsbolagen Metro, CDON/Qliro och SDI Media – variationen varit stor, människorna jag mött många.
Nedan kommer de av er som jag spontant kommer ihåg att jag har haft bra utbyten, trevliga samtal, vilda festkvällar, hetsiga diskussioner och i vissa fall öppna bråk med – kontentan är i alla fall att ni gett mig intryck av våra möten – ni är 1000-tals jag mött genom MTG, ingen glömd men alla kanske inte är nämnda – saknar du dig själv, kommentera gärna J
Redaktörer och journalister Per Lundsjö, Johan Hakelius, Susanna Popova, Jon Åsberg, Lars Adaktusson, Robban Aschberg, Erik Ljunggren, Hasse Aro Tommy Borglund, Per Gunne, Mats Edman, Åke Ortmark, Gert Fylking, Joakim Hansson, Per Lorentz, Ludde Wadman, Mikael Ekman, Martin Ahlquist, Stefan Svanström, Tomas Peterssohn, Staffan Sahlén, Jörgen Eklund, Martin Åhdal, Viktor Svensson, Peter Gimbe, Robert Eriksson.
Direktörerna Jan Steinman, Jörgen Lindemann, Martin Lewerth, Kinna Belander, Anders Jensen, Johan Birgersson, Petter Nylander, Calle Jansson, Manfred Aronsson, Johan Johansson, Mathias Hermansson, Maria Redin, Per Norman, Per Nunstet, Björn Rosengern, Jonas Lundquist, Elisabeth Hellberg, Christer Modig, Kalle Lissberg, Edvin Schakt, Micke Olander, Birgitta Ståhl, Hans Skarplöth, Jacob Söderbaum, Peter Ahlberg.
Och ni som är eller varit anonyma bolagsbärare, Marita Asp, Lars Ifvarsson, Lollo Sveling, Karin Isaksson, Lisa Wenster, Kristina Malm-Roempke, Johan Gäfvert, Tuilja Hedlund, Mia Modin
Vidare lägger jag Magnus Vesterlund, Max lagerbäck, Christer Mellstrand, Leffe Hjort, Henrik Toremark, Marianne Djudic, Anders Sjöland, Ulrik Sundquist, Peter Rydström, Nikita Wolf på minnet av personer jag kommer komma ihåg från mina år.
Och er före detta MTGare som jag lärt och känna just på grund att ni är det även om vi inte möttes där, Johanne Hildebrandt, Niklas Svensson, Andreas Henriksson och givetvis allas vår vän Mario Moroni hos Pontus som minnena tillsammans med inte kan berättas. Mark Goddard och Peter Norlin på Kinnevik samt Tina Johansson och Jennie Wavik på Millicom får inte heller glömmas. Dessutom alla er övriga som när vi möts i vimlet på Riche eller i Almedalen och vi inte riktigt kommer ihåg vart ifrån vi känner varandra och det nästan alltid slutar med att det var på Finanstidningen, Strix eller TV8.
Vi får ägna en särskild tanke till de som genom åren lämnat oss förtidigt, Bert Willborg, Pontus Schultz och HC Ejemyr.
Vi får inte glömma någon av alla er leverantörer. Jag har säkert varit en krävande och ibland jävlig beställare – men jag känner ändå att vi har haft fair och utvecklande relationer – många av er har jag blivit vän med och jag hoppas det består.
Det är med vemod och sorg men samtidigt med energi och nytändning jag nu går vidare. Our Group har varit en stor del av hela mitt vuxna liv då jag började där direkt efter gymnasiet. Gruppen har format mig som människa och det som nu sker är som att flytta hemifrån eller att skilja sig beroende på hur man ser på det. Gruppen är dock unik i Sverige som provokatör, utmanare och monopolbrytare och jag hoppas verkligen att efter att fått annan luft under vingarna vara välkommen tillbaka någon gång i framtiden med nya idéer och fräscha tankar.
Nu närmar sig sommaren så det blir väl svårt innan, men låt oss alla som vill, som varit en del av resan, direkt efter semestrarna samlas över ett glas champagne och en gammel dansk på lämpligt etablissemang och prata minnen. Vill du vara med? Skriv en kommentar eller maila.
Nu är det dags att gå vidare – vad jag ska göra härnäst? Först ska jag avsluta några projekt där jag är, sen ta lite ledigt men snart hoppas jag kunna offentliggöra min framtid. Jag vet dock att jag hör till de bästa på corporate security, executive protection samt skydd av media- och samhällskritisk infrastruktur. Jag kommer finnas kvar i de områdena så behöver du hjälp och råd där så vet du vart jag finns, om än bara för att diskutera över en lunch eller glas vin. Till hösten kommer även börja på den där MBA: en jag funderat på i över 15 år.
Slutligen – glöm inte – Always stretch for more then you think its possible eller om du hellre föredrar, utan att det står i motsats, hellre solbränd än utbränd.
Nya officiella kontaktuppgifter kommer, som alltid fungerar carl@hoglund.nu eller 070-7917400.
Till dess; ses på Noppes sommarfest, i Almedalen eller någon annanstans i vimlet
Er tillgivne
Carl